Kategoriarkiv: hjärtinfarkt

Vad skall det forskas på?

Smultronen vid köksflygeln är små men så goooooooooooooda.............
Bär ger hjärthälsa

Flera inlägg i lokaltidningen har på senare tid lyft fram behovet av mer forskning inom medicin. I ett av inläggen heter det att ”en ökad satsning på medicinsk forskning skulle ge bättre behandlingar och prevention i framtiden” och man kräver en fördubbling av satsning på forskningen.

I ett inlägg i dag (2013-11-09) med rubriken ”Nu måste vi agera”, ett inlägg från Hjärt-Lungfonden, konstateras att eftervården inte är effektiv och kräver mer forskning. Man skriver vidare att ”trots att sjukvården skriver ut både blodtrycks- och blodfettssänkande mediciner så får det inte önskat resultat”. Kan det vara så att vi då bör fundera på vilken typ av forskning som skulle kunna leda till att vi får resultat. Kan det tom vara så att vi redan egentligen vet en del som vi kunde göra när det gäller att förebygga sjukdomar eller förebygga återfall. I inlägget från Hjärt-Lungfonden finns en bild på blåbär vilket fick mig från början att tro att inlägget skulle handla om att satsa mer på alternativa metoder, handla mer om det som vi stoppar i oss, handla mer om att forska på hur vårt sätt att leva och vårt sätt att behandla vår kropp påverkar insjuknandet. Så var dock inte fall med inlägget, ingenstans nämnes något om möjligheten att slå in på en annan väg när det gäller forskningen i Sverige. En snabb sökning på PubMed som vem som helst kan göra inklusive kliniker och forskare ger dock mycket material att börja med. Studier på blåbär (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19936253) finns som kunde användas som startblock för att gå vidare  som det konstateras i studien:

This is the first experimental evidence that a blueberry-enriched diet has positive effects on the course of CHF and thus warrants consideration for clinical evaluation.

Studien publicerades 2009. Hur många svenska forskare har sökt medel hos Hjärt-Lungfonden för att fortsätta forska utifrån resultaten i nämnda studien? Kanske Staffan Josephson på Hjärt-Lungfonden kan ta fram siffror på detta. Själv hittade jag inget när jag sökte i deras databas  (http://www3.hjart-lungfonden.se/ViewPublicReport.aspx). Det finns andra tidigare studier (tex http://www.iss.it/publ/anna/2007/4/434369.pdf) som pekar åt samma håll så det finns egentligen ingen orsak att inte ta upp ett så lovande forskningsspår som kan leda till biverkningsfri behandling alternativt förebygger sjukdomar.

Men tänk om kruxet finns just där att man kommer fram till biverkningsfria metoder som därtill inte går att patentera vilket leder till att läkemedelsbolagen lämnas med mössan i hand. Får det hända? Om man en gång för alla skulle slå fast att det är vad vi stoppar i oss, vad vi andas, hur mycket vi rör oss som är orsaken till att sjukdomar blir mer frekventa. Då skulle ju slutsatsen bli att vi måste ändra våra matvanor, vi måste bli rörligare, vi måste arbeta för att få andas friskare luft, vi måste arbeta för giftfri mat både från jordbruken och mat från havet.

I Sverige har det forskats en del på rehabilitering med yoga efter hjärtsjukdom o fått så positiva resultat att metoden används av flera sjukhus numera. Där har vi exempel på kostnadseffektiv forskning som ger biverkningsfri resultat direkt. Se mer på  http://www.vardalinstitutet.se/sv/node/3514

20170922: Länken funkar inte längre, verkar vara borttagen, orsak okänd. Kollade läget på hjärt/lung-fonden och forskningen är ganska skev. Hjärta/Lunga och yoga fick 2,4 miljoner samtidigt som enbart statiner fick 12,5 miljoner.

 

Om bara 20% av de forskningsresurser som används för medicinsk forskning för att ta fram läkemedel riktades mot att förebygga uppkomsten eller när det gäller rehab att utvärdera metoder fria från syntetiska preparat så skulle kanske 80% av sjukdomarna försvinna/lindras.  Detta påstående baserar jag inte på någon forskning utan på Paretos berömda princip enligt vilken 20% av orsakerna står för 80% av verkan. Det kanske inte blir 20/80 men jag tror att genom att identifiera de riskfaktorer som finns för de vanligaste sjukdomarna  samt de friskfaktorer som leder till avsaknad av sjukdomar och sedan politiskt agera för att vi som medborgare inte utsätts för riskfaktorerna samt uppmuntra att medborgarna använder friskfaktorer i större skala. Nu får man högkostnadsskydd för att konsumera burkvis med syntetiska läkemedel men det saknas ett BOT-avdrag för friskvård. Visserligen kan läkarna numera skriva ut fysisk aktivitet på recept (FaR) men det är patienten själv som står för hela kostnaden.

Sök själv i PubMed

Sök själv i Google

Annonser